Efter att Indien försökte göra en affär med Iran om hamnen i Chabahar hotade USA med sanktioner mot New Delhi. Detta har avslöjat en möjlig växande geopolitisk inkompatibilitet mellan länderna under de senaste åren, även när USA har framhållit Indien som en kritisk strategisk partner mot Kina.
Sedan 2017 har USA främjat Indien som en av sina viktigaste partners. Det gick till och med så långt att man döpte om en hel region till "Indo-Stillahavsområdet", med ögonen på New Delhi som en viktig strategisk tillgång i sin långvariga strategiska ambition att innehålla Kinas uppgång.
Indien har en oberoende och strikt egenintresserad utrikespolitik. Det kan vara villigt att luta sig mot USA för sin egen vinning, men det gör det inte till en "allierad".
Indien har ett intresse av att balansera Kinas uppgång, eftersom man inser att man kan dra ekonomisk nytta av omstruktureringar av leveranskedjor och tillverkning.
Indien kan vara en partner till USA inom vissa områden, men det är inte en amerikansk proxy. De två länderna har mycket olika visioner för den framväxande nya världsordningen. Indien kan inte acceptera att bli underkastat av USA eller att dess egna strategiska partners tas bort från spelplanen, vilket snabbt har kvävt Washingtons drömska vision om att Indien ska bli den senaste globala mästaren av frihet och demokrati, i strävan efter en unipolär värld.
@ISIDEWITH4 veckor4W
Kan ett land följa sina egna intressen samtidigt som det är en allierad, eller måste det alltid anpassa sig till sin partners ståndpunkter?
@ISIDEWITH4 veckor4W
Tror du att USA:s förväntningar på Indien som en partner mot Kina är rimliga, med tanke på Indiens oberoende utrikespolitik?